Att förändra världen

Tanken om att förändra världen-inlägget har jag funderat över några dagar. Eller egentligen inte funderat utan den har så att säga ”poppat” upp i mitt medvetande ett antal gånger i olika form. Jag antar att det då är meningen att jag ska skriva några rader om att förändra världen. Varför börja smått?

Man kan uppleva världen väldigt olika beroende på perspektivet man ser det ifrån. Vi väljer att se det ur ego-perspektivet för en stund då det är den vanligaste tillvaron människan har ännu. Vi kan även kalla det för det yttre perspektivet. Vi tror oss vara någon som vi egentligen inte är och så utspelar sig allt det som händer baserat på vad vi tror på som sant.

Hur ser du på världen och människorna omkring dig? Ser du enbart elände, krig och misär och allt känns hopplöst? Det finns ingen möjlighet att det kan vara fred på jorden, se på alla hur de är! Tror du på allt du ser och hör omkring dig? Vad tänker du om någon säger att livet är underbart och planeten är som himmelriket på jorden? Tänker du: Men ser du inte allt elände och misär som finns överallt?

Hur vågar du känna att livet är underbart och även att detta är himmelriket? Vi måste känna med misären och gå ner oss med dem för att känna oss delaktiga. Inte gå och vara lycklig och tycka att detta är ett himmelrike.

Det är oftast så här ego-perspektivet ser ut. Vi kan inte vara lyckliga för det finns så många andra som är olyckliga. Det händer så mycket olyckligt överallt eftersom media visar en massa olyckliga händelser på TV. Jag får inte tänka att det här stället är ett himmelrike för då kommer alla andra tycka att jag är tokig. Jag måste tänka negativa tankar om tillvaron här på jorden eftersom det finns så mycket elände omkring oss. Om vi inte engagerar oss i allt elände känner vi även att vi sviker de olyckliga händelserna omkring oss. Vi måste känna att det är förskräckligt det som händer för då känner vi att vi känner med dem.

Behöver negativa händelser mer negativa känslor sända till dem? Hjälper det verkligen dem att känna sig bättre? Jag skulle nog säga att det enbart gör det värre. Sänd kärlek till dem istället för att tänka hur eländigt det är.

Varför är det så mycket olyckligheter i världen? Hur försöker vi lösa dem?

Det finns många människor som kämpar för att hjälpa människor i nöd vilket är helt fantastiskt. Sen finns vi ”vanliga” som kanske känner att man saknar förmåga eller makt att förändra något till det bättre.

Lilla jag kan inte göra världen till en bättre plats.

Då upplever man förmodligen världen och hopplösheten att kunna göra skillnad. Hur kan jag förändra världen?

I ego-perspektivet så tror man sig förändra världen genom att förändra yttre saker. Att få andra att bete sig på ett visst sätt och få dem att göra som jag anser är rätt. Men det finns så många som tycker annorlunda. Hur kan man enas om vad som är rätt?

Varför inte kriga om det och döda lite människor?

Det förändrar förmodligen hur de andra som tänker fel tänker!

Som jag ser det behöver man ändra på grundorsaken vilket är ego-perspektivet och se ur sitt hela perspektiv som den man är. Alltså den man verkligen är.

Om jag ger ett exempel på ett hav som är stormigt med en massa vågor. Jag önskar att havet inte hade några vågor och var lugnt och stilla eftersom det är så fridfullt. Ego-lösningen är att börja ösa bort alla vågorna någon annanstans och hoppas att alla vågorna försvinner. Då blir det lugnt och stilla i havet. Grundorsaken till vågorna kvarstår och havet blir förmodligen inte stilla av den lösningen. Istället vore det förmodligen förnuftigare att förändra det som orsakar vågorna. Kanske det blåser kraftigt och man får stänga av vinden istället.

Genom att ändra grundorsaken kan man göra skillnad.

Eftersom ego-perspektivet innebär att förändra andra än sig själv (ösa vågor) så kommer man aldrig att komma fram till en lösning så länge vi tror oss vara något vi inte är vilket är grundproblematiken. Genom att vi tror oss vara något vi inte är för vi oss fram genom livet som vi gör. Vi skadar andra som anser annorlunda saker. Vi vill förändra andra för att de ska vara som jag tycker och så vidare. Problemet är just ”jag tycker”.

Om jag inte är den jag egentligen är utan identifierat mig som ett själv med en falsk kärna som är mitt ego så är det inte vad ”jag tycker” utan vad ”egot tycker”.

Det är här vi har orsaken till i stort sett allt elände i världen.

Egot tycker en massa saker!

Vi måste alltså börja med oss själva först för att förstå grundproblemet. När vi är oss själva ser vi vad illusionen av den vi tror oss vara orsakar och försöker förmedla den vidare till andra. Detta är hur man kan förändra världen som den ser ut idag.

När en större massa kommer ur ego-stadiet och ser hur det egentligen är så kommer även samhället att följa efter och media och reklam med mera slutar späda på ego-fördomar som enbart ökar illusionen av att vara något man inte är.

Man kan inte tvinga någon att återgå till den de egentligen är. Det är inte så det fungerar. Man måste inse själv! Börjar man tvinga sig på människor att tycka på ett visst sätt så har man inte lämnat ego-stadiet.

Så receptet för att förändra världen är:

1. Nå den du är, som du kom för att vara

2. Genom den du är, öppnar sig andra för möjligheten att de inte är den de är.

För att citera Mahatma Gandhi:

Var förändringen du vill se i världen

Det ligger så mycket kraft i enbart den raden och det stämmer verkligen. Finn den du är så kommer du att vara förändringen, och världen förändras genom dig.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: