En virtuell värld

Inom IT-området så använder man datorer. Vissa av dem kallar man för servrar. Men i grund och botten så är även en server en dator som flera användare kan nå och nyttja. I en server/dator så körs ett operativsystem som till exempel Windows. I operativsystemet körs sedan program som till exempel Word, Excel med flera. Programmet nyttjar operativsystemets funktioner, och operativsystemet använder sig av serverns/datorns funktioner. Ett program är således medveten om de saker som operativsystemet tillhandahåller, och operativsystemet är medvetet om de saker som servern/datorn tillhandahåller. Det är således olika skikt där de olika skikten är skilda ifrån varandra till en viss nivå.

Inom IT-området växer nu ett område som kallas för virtualisering. Med hjälp av virtualisering så kan man köra ett program i en server/dator som simulerar en server/dator. Man kör alltså en virtuell server/dator i en dator med hjälp av en programvara. Detta möjliggör att kunna köra flera virtuella servrar/datorer i en och samma fysisk server/dator. I varje virtuell server/dator kan man sedan köra diverse olika operativsystem och program. Nu är det alltså möjligt att på en och samma server/dator köra virtuella servrar/datorer med diverse olika operativsystem och program inuti dessa. Dessa servrar/datorer är avskilda ifrån varandra och lever sina egna liv så att säga. Det är även möjligt att virtualisera program i ett operativsystem. Programmet kör i en så kallad bubbla och denna bubbla är isolerad ifrån omvärlden till en viss del. Detta gör det möjligt att köra samma virtuella program i flera versioner i ett och samma operativsystem. De virtuella möjligheterna bara växer inom IT-området och möjligheterna blir allt större gällande vad man kan göra med programkod. En server/dator är inte längre enbart en hårdvara som man kan ta på utan kan även vara en virtuell sådan. En programvara är inte längre endast en programvara utan kan även vara en virtualiserad sådan. Allt detta med programkod och isolering i olika hög grad.

Ett virtuellt program är inte medvetet om mer än vad man har tillåtit. Man kan öppna denna bubbla och visa den lite av omvärlden i operativsystemet. Man kan även tillåta denna bubbla att få prata med andra bubblor som är ett annat virtuellt program, och man kan även öppna denna bubbla att få prata med det virtuella operativsystemet till önskad nivå. Det virtuella operativsystemet kan även det öppnas för att få prata direkt med hårdvaran som är den fysiska servern/datorn. Med isolering och virtualisering är alltså detta möjligt.

Varför beskriver jag nu detta inom IT-området kanske du undrar. Jag gör det för det existerar enormt mycket paralleller mellan IT-området gällande virtualisering och livet som vi upplever. Att människan har lyckats uppnå denna virtualiseringsteknik inom IT-området tror jag även hänger samman med människans nivå av medvetenhet. Att den kollektiva medvetenheten i denna värld har höjts så pass att vi numera är öppna för dessa möjligheter.

Vad är då dessa paralleller?

Den fysiska servern/datorn kan man jämföra med vårt universum. Det vill säga allt som vi för närvarande känner till (även om vi endast känner till en bråkdel utav det). En fysisk server/dator ansluter sig dock till omvärlden med hjälp av ett nätverk. Vårt universum är endast ett universum. Som jag ser det existerar det flera. Men vi förhåller oss inom detta universum och på vår planet jorden i denna fysiska verklighet i detta inlägg.

Operativsystemet skulle man kunna jämföra med vår verklighet och programmet är den som vi upplever oss vara. Den vi upplever oss vara förhåller sig i en virtuell bubbla som baseras på de nuvarande sanningar som vi har. Man isolerar sig således ifrån verkligheten till samma nivå som ens sanningar förhåller sig. Verkligheten är således baserad på det som man är öppen för. Antingen så är verkligheten isolerad i en bubbla, eller så är den öppen för det som är. Det är ingen annan som bestämmer över de sanningar som håller oss i en isolerad bubbla förutom de sanningar som vi har tagit emot ifrån andra. Dessa sanningar kan man ifrågasätta för att slå hål på bubblan och se utanför denna isolerade verklighet. Vi människor är inte begränsade till denna fysiska verklighet utan är sammankopplade med någonting mycket större. Likt en server/dator som kan ansluta sig emot en större verklighet med hjälp av ett nätverk kan människan ansluta sig emot en större verklighet genom att ifrågasätta sina nuvarande sanningar som skapar den nuvarande verkligheten.

Likt det isolerade virtuella programmet som enbart var medvetet om det som befann sig i bubblan så kan även en människa isolera sig till olika nivåer. Det är väldigt vanligt att en människa fastnar i en händelse som är väldigt prövande. Händelsen blir till allt som är. Man ser inte längre det högre perspektivet eftersom man har dragits ut i händelsen så hårt. Man är inte öppen för en högre sanning än den som man befinner sig inom just när det händer. Trots det så existerar det en högre sanning än den man förhåller sig till just då. Kanske denna människa når en insikt att det existerar ett annat sätt att se på händelsen och börjar ifrågasätta sina nuvarande sanningar. Plötsligt så öppnar sig denna människa för högre sanningar och börjar se andra möjliga utvägar ur situationen. Likt det virtuella programmet som öppnades för att se lite av operativsystemet så ser människan en högre sanning vilket skapar om verkligheten av möjligheter.

Människan begränsar sig inte enbart vid händelser utan till mängder av saker. En annan vanlig sak är att människan enbart ser den yttre verkligheten som verklig och den inre som en slags biverkan av den yttre verkligheten. Man lyssnar inte inåt utan enbart förhåller sig utåt. Man tittar så att säga ut i bubblan som är ens nuvarande verklighet utan att känna till “operativsystemet” där det körs. Man är så att säga fortfarande kraftigt isolerad. I denna isolerade bubbla försöker nu människan finna tillfredställelse genom saker i det yttre som verkar ge denna tillfredställelse. Man försöker vara andra till lags för att nå kärlek, man förändrar sig för att bli uppskattad, man konsumerar för att finna glädje. Listan kan göras oändlig i hur människan försöker finna tillfredställelse i denna isolerade bubbla i den yttre verkligheten.

Tillslut kanske människan får nog av att försöka finna en bibehållen tillfredställelse i denna bubbla så att den börjar ifrågasätta hela bubblan. Vad är meningen med denna bubbla egentligen? Frågan är då förmodligen: Vad finns det för någon mening med livet egentligen? Men eftersom verkligheten som man förhåller sig till då är en isolerad bubbla så är det den yttre verkligheten man ifrågasätter. Ifrågasätter man den tillräckligt mycket så börjar människan finna svar som får den att vända sig inåt. Eftersom det yttre inte verkar ge något konkret svar så ser man istället åt det håll som man aldrig har kollat åt. Man börjar se “operativsystemet” genom att öppna lite på isoleringen av denna virtuella bubbla. Kanske är det endast en liten glimt av operativsystemet men ändå tillräckligt för att väcka en nyfikenhet över vad mer som existerar utanför denna virtuella värld än det som man för närvarande kände till. Man börjar öppna sitt sinne och öppna sig för allt högre sanningar. Allt mindre isolerad blir denna bubbla vilket även öppnar för nya möjligheter. Möjligheter som man tidigare inte kunde se som möjliga eftersom man hade begränsat sig att se endast det som befann sig inom denna virtuella värld som denna bubbla bestod utav. Man ser nu även att andra människor befinner sig i sina egna bubblor där de inte ser annat en deras egen virtuella värld. Själv så börjar man se en helt annan värld med ännu större möjligheter än man någonsin hade kunnat föreställa sig. Man är så förundrad över varför man inte hade sett detta tidigare men inser snart att man hade begränsat sig själv genom de sanningar som man höll då.

När du börjar öppna upp denna virtuella värld så börjar du även inse att du är en del av denna större värld som du nu kan se. Du börjar se det virtuella operativsystemet som är din verklighet som den du är. Du och världen är en och samma. Du hade endast upplevt dig vara isolerad baserat på dina sanningar. Ju mer du öppnar och höjer dina sanningar, desto längre ut i verkligheten når du. Du börjar inse att den värld som du upplever i det fysiska även den är en virtuell värld, och att det finns en högre värld bortom denna. Att din nuvarande värld är en upplevelse av en fysisk tillvaro, och bortom denna fysiska tillvaro existerar det en högre tillvaro där du redan är och är ännu mer medveten utav den du är. I denna värld så upplever du dig som ett med den högre aspekten av den du är vilket är denna högre tillvaro. Men även att denna högre tillvaro är en virtuell värld som är en del av en ännu högre tillvaro. Du inser nu att du egentligen är allt som är men har fokuserat ner in i en virtuell värld för att få uppleva en fysisk tillvaro igenom en kropp. Du inser att du egentligen inte är kroppen utan upplever dig vara igenom den. Att den värld som du upplever igenom kroppen egentligen är en projicerad verklighet som baseras på dina nuvarande sanningar för att kunna uppleva den du är. När du lämnar denna fysiska värld så återgår du till den högre aspekten av den du är som du alltid har varit. Upplevelse efter upplevelse upplever du liv efter liv genom en isolerad verklighet i en fysisk kropp där du genom den får uppleva händelser som ger dig en medvetenhet som öppnar upp denna virtuella verklighet till allt högre höjder.

Du är inte begränsad av någonting annat än dina nuvarande sanningar. Dina nuvarande sanningar håller dig där du upplever dig vara. Men det är en upplevelse och du är inte begränsad utav den eller oförmögen att förändra den. Det är du själv som skapar denna upplevelse som du upplever vara ett liv. Denna fysiska upplevelse når ett slut den dagen då du dör ifrån den. Men det är endast upplevelsen som tar slut, inte den du är. Den du är fortsätter att leva och väljer även att uppleva andra upplevelser för att nå ännu högre inom hierarkin av den du är. Evolutionen av den du är når allt högre och högre inom den du är, vilket är denna virtuella värld. Du är redan allt som den består utav. Du upplever endast en del utav den just nu genom att isolera dig en aning för att nå en högre förståelse för den du är och det som är utom dig.

Allt är som det ska vara, och du är den du kom för att vara av en anledning. Njut av tillvaron eftersom det är du som har skapat denna virtuella verkliga värld som du nu får uppleva. Du har allt att vinna på att ifrågasätta din nuvarande tillvaro för att ge dig själv nya möjligheter som du inte såg möjliga ur det perspektiv som du såg din nuvarande tillvaro. Allt högre sanningar når du och alltfler möjligheter upplever du att du har. Eftersom du är den som ger dig möjligheterna så är det endast du som kan ta dig till dem. Ifrågasättandet ger dig nya möjligheter inom den virtuella värld som du nu befinner dig inom.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: