Greppa det ogripbara

Denna morgon läste jag en kommentar av en vän till min senaste YouTube-video Leva i två världar som skapade känslan av detta inlägg. Han hade inte riktigt kunna ta till sig terminologin med lägre jag, högre jag och högsta jag men genom dem funnit sin egen sanning som klingar sant i hans hjärta. Jag blev så glad för det är just så det ska vara, och det gav även känslan för det här inlägget.

Det är just detta jag försöker förmedla i det jag säger och skriver om livet. Det är en upplevelse av en verklighet, en inneboende känsla av en upplevelse som egentligen inte går att beskriva med ord eftersom det är ogreppbart. Så fort det förmedlas så transformeras det till någonting som de inte är. Det går inte att sätta varken etiketter eller former på det eftersom då har det förändrats ifrån vad det är. Det är även därför du aldrig kan säga vem du är till någon annan eller till dig själv. Eftersom det transformeras till en form som du egentligen inte är. Samma sak är det med livet eftersom du är livet men upplever det igenom en form av människa just nu.

Det är inte endast att det transformeras ifrån vad det är genom mitt försök att förmedla det till dig genom min terminologi som jag har erhållit, utan det transformeras ytterligare baserat på din medvetenhet om den du är vilket är begreppsmodellen som du tar in dina sanningar igenom. Allt som du upplever tolkar du genom din sanningsbank av sanningar. Mycket av det du får uppleva säger du ”Jag vet vad detta är, för jag har upplevt det tidigare”. Detta gör att du egentligen inte upplever det som är, utan jämför det med någonting som du tidigare har upplevt. Samma sak är det för mig. Att uppleva någonting helt nytt kräver att man försöker släppa sin begreppsmodell som formar in någonting till någonting som ska passa i ens bank av sanningar.

Hur kan man uppleva någonting på något annat sätt än genom att tolka det genom sin nuvarande medvetenhet?

Som jag ser det kan vi knappt detta. Vi behöver verkligen släppa taget om allt vi tror oss veta för att göra det. Det jag däremot själv har upplevt och successivt upplever är att jag steg för steg höjer min nuvarande medvetenhet om den jag är till nya högre svar. Svar som jag i min tur tolkar verkligheten igenom. Det var därför min bok Den inre flykten – En resa till dig själv, genom dig själv, med dig själv skrevs om sju gånger. Mitt högre jag förmedlade sanningar till mig som jag tolkade genom min sanningsbank. Jag försökte efter bästa förmåga föra ner detta i min bok. Steg för steg erhöll jag nya sanningar av mitt högre jag som jag successivt förde ner i min bok. Genom denna högre medvetenhet jag erhöll kunde jag nu ta emot ännu högre sanningar av mitt högre jag. Steg för steg erhöll jag en högre medvetenhet genom att kommunicera med mitt högre jag och föra ner det i min bok. När jag skulle korrekturläsa boken första gången såg jag att det inte längre var min högsta sanning så jag formulerade om budskapet som jag nu var mottaglig för av mitt högre jag. Sju gånger skrevs boken om genom en allt högre sanning om vem jag är och om livet som sådant. Efter den sjunde gången erhöll jag budskapet att jag inte fick höja sanningarna mer i boken för då skulle den inte vara mottaglig för dem den är menad för. Samma sak är det med livet och det jag förmedlar i mina texter, YouTube-videos med mera. Du tolkar dem genom din nuvarande medvetenhet om den du är, och jag förmedlar dem genom min. Detta är precis som det ska.

Ingenting är en absolut sanning, utan ett perspektiv att uppleva och beskriva det igenom.

Detta är så fantastiskt för det innebär att alla har rätt ur det perspektivet det upplevs igenom. Förstår du nu hur onödigt det är att tjafsa om vem som har rätt och vem som har fel gällande upplevelsen av livet? Vi är alla och håller alla pusselbitar av helheten. Vi alla är gåvor till varandra och har någonting att bidra med till medvetenheten om helheten av dem vi är, det vill säga livet, allt som är, Gud eller vilken terminologi som klingar sant i ditt hjärta.

Detta innebär att du inte kan få veta vem du är av någon annan. Du kan inte heller berätta det för någon annan eftersom det då transformeras till någonting som det inte är. Du kan endast veta vem du är genom att uppleva den du är genom att känna den du är inom dig själv.

Detta innebär alltså att ingenting som jag förmedlar är en total sanning om någonting. Detta är endast mitt sätt att försöka förmedla det ogripbara till dig ur mitt perspektiv att se på det. Betyder det då att det är meningslöst? Absolut inte eftersom vi alla är på vår unika resa emot en högre medvetenhet om den vi är, och vi alla är mottagliga för olika höga svar. Precis som mitt skrivande av boken Den inre flykten som jag efter sjunde vändan inte fick höja svaren i längre. Det fanns alltså högre svar att förmedla men som inte var ämnade till denna bok.

Det vi försöker göra när vi försöker förstå livet är att greppa det ogripbara. Livet är större än vår förmåga att förstå det. Det jag försöker förmedla är sätt och perspektiv som kan hjälpa dig att successivt nå en allt högre medvetenhet att uppleva det hela igenom. Ett liv där du tar tillbaka kontrollen över din upplevelse av hur du vill må, hur du vill tolka din upplevelse, vad du önskar göra från din programmering och egot till dig själv som ditt sanna jag. Från denna plats kan ingen få in dig i illusionsbubblan igen eftersom det inte går att backa tillbaka din upplevelse av verkligheten du har börjat uppleva. Du står i din kraft och har nu ett val att göra som du tidigare kanske inte hade sett. Du känner inombords att det är viktigt att lyssna och lita på din inre känsla för vad som är rätt för dig och inte. Successivt tar du in nya sanningar som klingar sant i ditt hjärta och låter resten bero som antingen en osanning eller en sanning som ännu inte har en plats i din sanningsbank att tolka verkligheten igenom.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: