Högre jaget

silhouette of man at daytime

Återigen är det en energi som vill komma ut genom mig ihop med en känsla. Orden är inte där ännu utan jag sätter mig och skriver så får vi se vilka ord som denna energi och känsla vill förmedla.


Om jag frågar dig var du kommer ifrån, vad svarar du då?

Om vi kommer från samma land kanske du svarar med orten där du är född eller där du bor just nu. Kommer vi från olika länder kanske du svarar med landet där du bor.

Jag svarar då: Nej, jag menar innan du föddes till en speciell plats på jorden!

Då kanske du svarar lite undrande på min konstiga fråga: Från min mammas mage?

Nej, jag menar innan du befann dig i din mammas mage! Var kom du ifrån då?

Då kanske de existentiella frågorna börjar göra sig närvarande hos dig. Var kom jag ifrån innan jag var i min mammas mage? Existerade jag innan jag blev född av min mor? Om jag existerade innan jag föddes som människa, vem eller vad var jag då?

Detta är frågor som vi oftast inte ger så mycket uppmärksamhet när vi befinner oss i den formade spegelvända världen och upplever den inom illusionen av separation. Då är det mycket viktigare att uppfylla egots falska behov som stärker den vi tror oss vara, som vi har blivit formade att uppleva oss vara av andra under vår uppväxt. Nästan vi alla formas att uppleva oss vara någon som vi inte är när vi kommer till denna värld. En del har minnet kvar om vem vi har varit innan, och för en del kommer minnet tillbaka när man börjar ifrågasätta och ställa sig dessa frågor. Det vill säga vi börjar skingra illusionen av separation ifrån den vi har upplevt oss och formats att vara och kommer allt närmre sanningen om vem vi verkligen är.

Om vi har kommit från någon annanstans för att uppleva denna värld av form, är den vi var där vi kom ifrån borta? Har vi försvunnit ifrån den plats där vi existerade innan vi tog vår nuvarande form, eller existerar detta fortfarande?

Detta kan vara lite omtumlande frågor för egot som inte känner till något sådant som existerar bortom denna verklighet. Det kan bli för jobbigt att sträcka sitt medvetande bortom denna existens och tänka sig att det finns något mer med den vi är än den vi nu tror och upplever oss vara. Har vi även en fast och bestämd åsikt om vem vi är och anser oss veta. Då är detta helt ointressanta frågor att ställa och vi är fast och begränsade till denna fysiska verklighet. Vi är endast denna fysiska människa vi tror och upplever oss vara. Livet är det som händer från den dagen vi föds (ur vår mamma) endast pga. att hon träffade en man och födde mig. Livet pågår endast till den dagen vi dör och då är allt svart och slut.

Ovanstående är hur många upplever att det är. Men detta svar har aldrig fungerat för mig. Inombords har jag i hela mitt liv känt att det finns något mer. Någonting som jag inte riktigt kan ta på men som ändå existerar på ett sätt. Jag anser mig inte ha högsta svaren om någonting, men under de år som jag har ifrågasatt vem jag är har jag successivt erhållit allt högre svar om detta för min egen del.

För mer än 10 år sedan började jag ställa mig existentiella frågor pga. att jag inte längre fann det upplyftande att uppfylla egots falska behov. Det fanns inte längre någonting i det yttre som kunde uppfylla tomheten som jag kunde känna inombords. Just då var jag inte medveten om vad denna tomhet berodde på. Idag gör jag det och tomhetskänslan har ersatts av en vidgad upplevelse av min verklighet som sträcker sig bortom detta jordeliv som människa.

Ett par år in på min inre resa som tog en väldig fart erhöll jag en medveten kontakt med mitt högre jag. Detta fick mig att börja skriva min första bok Den inre flykten. I två år kommunicerade jag med mitt högre jag som jag då upplevde var separerad ifrån mig eller den jag upplevde mig vara här på jorden då. Denna kommunikation med mitt högre jag var en fortsättning på min ifrågasättande resa om vem är jag, vad är livet, varför är jag här osv. Successivt fick jag allt högre svar av mitt högre jag. Senare integrerades jag alltmer med mitt högre jag vilket gjorde att det inte längre upplevdes som en separerad del av mig på samma sätt. Det var som att mitt medvetande hade sträckts bortom detta jordeliv. Där jag som människa höll en nivå av medvetenhet och jag vid behov kunde nå högre medvetenhet genom kontakten med mitt högre jag. Att skriva mitt högre jag känns fel eftersom det är jag som är mitt högre jag. Det är inte separerat ifrån mig utan jag har expanderat att även inkludera det högre jaget som en aspekt av mig. Det är inte endast människan här på jorden, utan det sträcker sig bortom på ett sätt som är ganska svårt att förklara. Detta förändrar hela upplevelsen av att vara människa här på jorden.

Som jag uppfattar det idag. Med det sagt är det inte den högsta sanningen om någonting, men det är min nuvarande sanning som kan och förmodligen kommer att förändras ju högre nivå av medvetenhet jag når som människan här på jorden. Men som jag ser det och har upplevt det så är det vi själva som vårt högre jag som väljer vilken upplevelse vi behöver, och baserat på det väljer vi våra föräldrar och den formning vi kommer få. Denna formning skapar perspektivet vi får uppleva av att vara människa. Ur detta perspektiv får vi uppleva saker som skapar utmaningar och prövningar som i sig kan hjälpa oss att höja vår medvetenhet om vem vi i själva verket är, vilket är bortom det högre jaget. Själva valet av inkarnation gör vi tillsammans med våra blivande föräldrar eftersom detta påverkar även deras livsväg på jorden. Så det är ett gemensamt val som jag har förstått det hela. Därefter inom tid och rum så föds givetvis våra föräldrar först för att sedan kunna föda oss in i denna värld av form som en människa.

Det är alltså vi själva som vårt högre jag som gör detta val av inkarnation. Vi har hjälp i detta val och vi tar även med oss hjälpare in i upplevelsen som inte inkarnerar i en form. Detta är våra guider m.fl. Som jag förstår det så inkarnerar en hel grupp tillsammans, vår själsgrupp. Våra föräldrar, vänner osv. kan vara från denna själsgrupp men det är inte helt säkert att de ingår i den. Ibland kanske du kan känna att du har hamnat i helt fel familj och känner dig som det svarta fåret för du är så annorlunda. Då är din jordiska familj kanske inte från din själsgrupp, men ni har gemensamt kommit överens om denna upplevelse.

Det är ett lägre jag som inkarnerar människan och det högre jaget är fortfarande kvar i det jag kallar för den övre världen. Du är alltså multidimensionell varelse bortom tid och rum som just nu upplever en upplevelse av att vara en människa som ditt lägre jag har inkarnerat. Hela tiden existerar en förbindelse mellan det lägre och det högre jaget, även om du medvetet kanske har förlorat denna kontakt i och med formningen in i denna tillsynes fysiska verklighet. Det är egot och de falska jagens falska behov som skymmer sikten för dig att medvetet känna kontakten med dig som högre jag.

Den inre resan av ifrågasättande är som att skala en lök. Du finner del för del som du har trott dig vara men inte är. Dessa delar avidentifierar du dig ifrån vilket gör att skalet blir allt mindre för att tillslut nå en medveten kontakt med kärnan av din varelse (ditt lägre jag) som hela tiden är i kontakt med den du är som högre jag. Det vill säga du har nu expanderat din upplevelse av vad du är bortom denna jordiska upplevelse som människa. Du lever nu i flera existenser parallellt som den multidimensionella varelse som du är. Du lever som människa här på jorden med allt som det innebär och samtidigt har du kontakt med din högre aspekt som högre jag som håller en betydligt högre medvetenhet än den du upplever dig vara som människa. Som jag skrev tidigare upplevs det ofta från början som en separerad del av dig. Man når frågeställningar om varför man ska lyssna till det högre jaget och varför ska jag inte bestämma själv. Den man anser sig vara som sig själv i detta fallet är oftast egot och de falska jagen som vi har identifierat oss med så starkt. Med tiden når vi insikten av att vi är vårt högre jag och som vårt högre jag är vi visare än vi är som människan vi upplever oss vara genom vårt lägre jag. Det vill säga vi har nu tillgång till en högre aspekt som har medvetenheten av alla existenser vi någonsin har upplevt oss vara. Detta är alltså inte första livet vi upplever genom en form.

Senare om vi fortsätter ifrågasättandet och även lär oss att leva i symbios med livet så når vi en högre medvetenhet om vem vi verkligen är genom våra upplevelser här på jorden. Vi är inte längre inom illusionen av separation utan använder livet som vår läromästare. Detta gör att vi även börjar uppleva våra parallella existenser av form samtidigt som vi upplever oss vara inom vår nuvarande form. Vi når insikter om att vi i vår nuvarande form bär med oss svårigheter och prövningar från andra existenser vilket livet speglar till oss genom vår upplevelse av denna verklighet. När vi bearbetar dessa saker utför vi ett multidimensionellt helande bortom tid och rum. Detta påverkar i sin tur även de andra parallella existenserna genom en form eftersom inte heller de är separerade ifrån varandra egentligen.

Vi har nu sträckt på vår upplevelse av att vara människan som kom från vår mamma till att vara multidimensionella varelser som upplever en tillfällig fysisk upplevelse av att vara människa, vilket vi kallar för ett liv. Men vi är livet och upplever den genom formen vi har tagit just nu. Döden existerar egentligen inte utan endast ett slut på den nuvarande ytterst tillfälliga upplevelsen igenom en form. Vi är alltid vårt högre jag som upplever olika upplevelser igenom en form för att nå en högre medvetenhet om vem vi verkligen är som vårt högsta jag. Andra ord för högsta jag kan vara Jag ÄR, Gud, Allt som är, medvetandet och så mycket mer. Vi är allt som är i en upplevelse utav det.

Om vi då tar tillbaka vårt medvetande ner i vår nuvarande upplevelse av att vara människa. Om du hade insikten om att det verkligen är så som jag har beskrivit och även upplever det som din sanning. Skulle du leva ditt liv så som du lever det just nu? Skulle du fortsätta att lyssna till egot, eller skulle du lyssna till den visa aspekten av dig som högre jag i dina vägval? Skulle du fortfarande vara rädd för döden, eller skulle du leva utan rädsla för att du en dag kommer lämna denna upplevelse?

Inom min nuvarande upplevelse har jag fått återuppleva hur jag har lämnat dessa andra liv. Det vill säga hur jag då upplevde det att dö. Från alla dessa inkarnationer var den gemensamma nämnaren att det var skönt. Nu menar jag inte att vi ska välja att dö för det är skönt, för vi har ju valt att vara här nu. Men vi behöver inte vara rädda för det. Jag har även återupplevt min födsel in i denna inkarnation och kan säga att den var betydligt tyngre att få uppleva. Tänk dig själv att vara ditt högre jag och klämmas in i en liten människobebis fysiska form och sedan klämmas ut ur en smal kanal ur din mamma. Det om något är prövande. Att dö är lätt och skönt, och ändå är vi så rädda för det så det påverkar hela vår upplevelse av att leva här på denna jord.

Energin och känslan som jag fick för denna text handlade om att försöka ge ett annat perspektiv av existensen för att minska rädslan av att vara människa. Överallt överöses vi av rädsla för att saker är så farliga. Denna rädsla påverkar oss på ett negativt sätt. Den förhindrar oss ifrån att känna vår högre aspekt av oss själva (vårt högre jag) och vi sugs in i illusionen av separation och denna fysiska verklighet blir det enda som existerar. Och det enda som existerar är det farliga som vi nu fokuserar på och oavbrutet blir matade med via media och andra kanaler. Vad jag vill förmedla är att det även finns andra perspektiv att uppleva verkligheten igenom än den som förmedlas via media. Du är en multidimensionell mycket kraftfull varelse och är inte alls begränsad eller något offer för omständigheterna. Du har hur mycket visdom som helst att nå inom dig själv. Du har hur mycket vägledning som helst att nå inom dig själv. Du har hur mycket lärdomar som helst att spegla dig i utom dig själv i denna verklighet, som speglar saker inom dig själv som du ännu inte är medveten om gällande vem du är. Om du använder dessa lärdomar för att nå en högre medvetenhet om vem du är så är du just nu på en helt fantastisk lärorik plats där detta är möjligt. Nu mer än någonsin faktiskt. Det är en kraftfull uppstignings- och uppvaknandeprocess som pågår just nu. En process som väcker de existentiella frågorna inom de flesta av oss. Som hjälp att försöka besvara dem har jag skrivit mina böcker, skrivit inlägg på denna webbsida, spelat in videos på YouTube, arbetar energimässigt med transformation och annat. Allt detta arbete som jag gör med iamthat.me handlar om helande, vilket i sin tur handlar om att minnas vem du verkligen är. När du minns vem du är står du i din kraft och är inget offer för omständigheterna i denna yttre verklighet. Nu menar jag inte att du är det, men ofta kan vi uppleva oss vara det. Vilket också är en lärdom om vem vi är. Men lärdomen existerar inom oss själva i form av den vi är.

All kärlek till dig!
Teppo

Kommentera

%d bloggare gillar detta: