Hur vet du att det du vet, är det du vet?

Allting som formar sig baseras på dina sanningar vilket är någonting som du anser dig veta. Genom de sanningar som du anser dig veta är sanna får du således uppleva en formad upplevelse av det du uppfattar. Det som du anser att du vet är som ett filter som du upplever tillvaron igenom. Det är även dessa sanningar som har format den du nu anser dig vara. Har du även format dig från den du är till någon annan som du nu tror dig vara så får du även uppleva en annorlunda verklighet om den du är. Ditt perspektiv att uppleva formar sig i förhållande till den du nu anser dig vara. Genom egot och dina falska jag formar du mestadels en upplevelse som baseras på det yttre. Den inre sanningen ifrågasätter du egentligen inte då utan du tar emot det du kan uppfatta i det yttre och formar det till din verklighet. Din verklighet kan således skilja avsevärt från andras verklighet. Det är inte alls säkert att du får uppleva samma verklighet som andra får göra. Med största sannolikhet får du uppleva en unik upplevelse som är baserad på din medvetenhet om den du är som i sin tur skiljer avsevärt från den som alla andra kan uppleva. Detta innebär alltså att du tolkar det som du upplever annorlunda än vad andra gör. Men det är inte så att alla de andra tolkar det på samma sätt, utan alla har sin egen tolkning utav det.

Om du upplever det du uppfattar baserat på det som du anser dig veta är det givetvis viktigt att det du anser dig veta är något som ger dig en bra upplevelse eftersom detta även påverkar hur du mår. När du inte förhåller dig till egot och upplever ur ett högre perspektiv så uppmärksammar du även känslan inom dig som upplevelsen skapar. Känslan som upplevelsen skapar baseras på din medvetenhet om den du är vilket är dina nuvarande sanningar. Eftersom allt som du uppfattar i din nuvarande tillvaro är den du är så kommer även känslan som skapas inom dig av det du uppfattar att vara den du är. En medveten del av den du är upplever du som igenkännande och mottaglig. Den känns bekväm och som en naturlig del av dig. Upplever du däremot en känsla som motstånd eller obekvämhet inom dig. Då kan du tolka det som att du upplever en omedveten del av den du är. Om du i dessa fall uppmärksammar det som du känner inom dig istället för att automatiskt reagera utåt emot det du kan uppleva av det yttre. Då ges du även möjlighet att höja din medvetenhet om den du är genom det som du kan känna inom dig av det som du får uppleva utom dig. Sanningen om den du är formar sig baserat på den medvetenhet som du har om den du är. Inom dig kan du känna den och utom dig kan du uppleva den. Du får uppleva det du behöver i din nuvarande tillvaro för att höja din medvetenhet om den du är. Det är känslan inom dig som menas som formar sig av det yttre och det som du anser att du vet.

Det som du anser dig veta är det absolut svåraste för dig att förändra. Varför skulle du välja att förändra någonting som du redan vet? Men hur vet du att du vet? Hur vet du att det du vet, är det du vet, och inte något som någon annan vet, som du nu anser dig veta eftersom du har fått veta av någon annan? Eller att någon annan själv vet vad den ansåg sig veta? Vem är det egentligen som vet och vad innebär det att veta? Är det om du känner till sanningen om någonting som är att veta? Om det är så, hur mycket av det som du anser dig veta har du verifierat är sant? Är inte det mesta av det som du vet någonting som du har fått veta utan att du har verifierat dess sanning? Hur verifierar du att det du får veta är sanning? Söker du efter sanningen i en yttre källa för att verifiera? Om du gör det, hur kan du veta att denna källa har den totala sanningen och inte en egen tolkning utav den? Hur kan du veta att du tolkar denna sanning så som den yttre källan försöker förmedla när du uppfattar även den genom dina sanningar?

Sanningen om den du är har du inom dig, eftersom du är den. Du behöver alltså inte få veta någonting om den du är för att kunna veta vem du är. Detta är någonting som du känner inom dig som den du kom för att vara. Sättet för dig att kunna känna den du är är att förhålla dig till den du är som den du kom för att vara. Det som du kan få veta om den du är är endast olika saker som kan skingra eller skapa illusionen av den som du tror dig veta att du är. När du skingrar illusionen av den du tror dig veta att du är så når du även den du är som du kom för att vara och kan då känna det själv. Du får veta vem du är genom att känna den du är.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: