Regelverk

Jag vaknade denna morgon med en stark önskan av att skriva någonting till er. Jag visste inte vad utan det var endast en känsla inom mig. Vad är det så får mig att göra det jag gör? Varför fortsätta? Alla möjliga tankar och ifrågasättanden pågick inom mig. Jag satte mig nere i soffan i vardagsrummet för att tona in mig på känslan men den kändes mest rörig och blev fullständigt bombarderad av olika perspektiv att skriva om.

Jag släppte taget om det och tonade istället in mig på “draken” min guide som jag hoppade upp på och vi gav oss iväg på en liten resa ihop. Det visade sig att den genom att rotera moturs ett antal gånger kan hoppa mellan galaxer och olika stjärnsystem. Jag fick hålla mig i ordentligt för att inte falla av när han gjorde det. Det var ganska häftigt. Jag besökte en galax där kontrasterna inte existerar som här på jorden. Jag hoppade av draken och skulle ställa mig på planeten vi besökte men sjönk rakt igenom så draken fick fånga mig. Jag höll visst en för tung densitet för att kunna vandra på denna plats. Draken visade mig vem jag var på denna plats så jag fick möta “mig själv” i denna existens. Fick en ganska rastlös känsla där för allt var kärlek och ljus och det fanns inga direkta kontraster. Ur ett jordiskt perspektiv skulle jag nog kalla det för “mellanmjölk”. Jag kunde känna hur häftig plats vi är på just nu här på jorden med alla starka känslor vi får uppleva jämfört hur det kändes där. Vi kanske inte alltid upplever det kärleksfullt men det ger en stark upplevelse vilket är själva grejen med den här platsen. Denna plats är så kraftfull och lärorik ur detta perspektiv. Jag förstår varför så många vill besöka denna plats för att få uppleva denna häftiga upplevelse. Jag förstår även varför många inte vågar besöka denna plats eftersom den är så kraftfull och tar ett grepp om oss. Att separera sig ifrån källan så pass är en otäck känsla när man är i fullständig kontakt innan. Att våga släppa taget är inte lätt men ack så lärorikt.

Efter vi besökt denna plats bad jag att få besöka Pleijaderna så vi åkte dit på samma sätt genom motsols rotation och vips var vi där. Hur praktiskt som helst. Det som slog mig var hur vackra alla var där. Jag fick egentligen inte till mig någonting av värde från detta besök den här gången så jag bad att få besöka Arcturius. Vips var vi även där. Det visade sig att de inte var helt glada över mig där. De hade ett slags regelverk över vad man får och inte får göra som de strikt höll sig till, och jag har nog aldrig hållit mig till regelverk om de upplevs begränsande för mig.

Jag förstår att jag har besökt många platser under evolutionen av den jag är. Jag har erhållit medvetenhet från alla dessa platser. Ibland har jag varit en laglydig medborgare, ibland inte. Ibland har jag varit på en plats enbart för att erhålla kunskap som existerar på denna plats. Jag har varit på “mörka platser” för att lära mig av vad de har för agenda, jag har varit på “ljusa platser” och upplevt hur det är där. Summan av dessa “besök” har gjort mig till den jag är idag. Är det viktigt att alla tycker om mig från alla dessa platser? Nej, inte så länge jag är sann emot mig själv och min resa inom evolutionen av den jag är.

Det finns olika sorters regelverk på alla dessa platser gällande vad som är och inte är okej att göra. Dessa regelverk har oftast satts av någon annan av någon anledning baserad på denna “persons” medvetenhet om hur och vad som är “rätt”. Har denna “person” den högsta sanningen om någonting? Förmodligen inte. Observera att jag inte säger att det är fel att ha regelverk att förhålla sig till, men inom vissa sammanhang kan de bli en begränsande faktor om vi tänker att det endast är det som existerar inom detta regelverk som existerar.

Jag förstår om det låter konstigt att jag klev upp på ryggen på en drake som är min guide som kan flyga till andra galaxer och stjärnsystem genom att rotera moturs. Det var faktiskt första gången denna morgon “vad jag kan minnas” som vi har gjort det. “Vi har gjort det många gånger” säger han till mig medan jag skriver dessa ord. Vad är egentligen verkligt? (vilket också var en titel jag fick i morse) och vad är fantasi? Ska jag begränsa mig till vad som kan accepteras som en verklighet, eller ska jag gå bortom detta tillsynes osynliga regelverk vi har här på jorden gällande vad som är en accepterbar verklighet? Som jag skrev tidigare är jag inte så bra på att förhålla mig till regelverk som uppenbarligen är begränsande och som tar bort vår kraft och vår intuition. Varför begränsa sig till den verklighet som andra kan acceptera? Varför inte expandera för att se vad mer som är möjligt? Varför följa ett slags regelverk gällande vad som är verkligt och inte? Tänk om allt är verkligt, även vår fantasi, men att den endast förhåller sig i en annan dimension.

Igår var jag hemma från jobbet pga. feber och fick avboka ett par Galaktiska healingsessioner denna morgon. Det kändes inte seriöst att utföra den här sortens helande när jag känner mig lite “flummig i skallen”. Jag är trots allt inne i energisystemet och avlägsnar saker som inte ska vara där. Då måste jag vara helskärpt och fullt inställd på min intuition gällande hur och vad som behöver göras. Detta galaktiska helande är bortom det regelverk av verklighet som existerar här på jorden. Att vi som människor har apparater, entiteter, energivampyrer etc. fast på och i oss är lite bortom vad många kan ta till sig som en verklighet när vi endast är som maskiner av kött och blod (vilket var ytterligare en titel jag fick till mig denna morgon). Från ett perspektiv är vår kropp som en maskin av kött och blod, men som sedan animeras av den vi verkligen är vilket gör det hela så mycket mer än så. Kroppen är som ett skal vi upplever denna verklighet igenom. Sedan är vi fullt uppkopplade i den, kan styra den, uppleva igenom den osv. Vi kan även påverkas utav den av dessa apparater m.m. som ibland härrör från tidigare upplevelser, psykiska attacker från andra människor osv. Att jag ser detta och har börjat erbjuda detta helande är för att jag går bortom det regelverk jag ser av vad som är accepterat som en verklighet eller inte. Jag ser att det gör skillnad och då är det en verklighet även om andra inte tror på det.

Några exempel bara från mina senaste sessioner. En person hade haft ihållande huvudvärk varje dag de senaste två åren. Jag såg en apparat som klämde åt runt huvudet som jag avlägsnade och huvudvärken försvann. En annan person hade problem med sitt ben (som personen fått en diagnos på) och kunde inte springa längre. Jag såg trådar och saker i benet som jag avlägsnade först men byggde sedan om benet helt på nytt och nu kan personen springa. Hade jag begränsat mig till vad som är acceptabelt som en verklighet här på jorden hade jag aldrig fått uppleva detta. Hade jag begränsat mig till detta i andra tidigare upplevelser (även intergalaktiska) har jag suttit fast i ett regelverk som någon annan satt upp. Vad jag försöker förmedla till er är att följ ert hjärta gällande vad som är en accepterbar sanning för er. Begränsa er inte vid någon annans begränsade syn på vad som är verkligt eller inte. Begränsa er inte vid de exempel som någon beskriver över vad som är möjligt, utan experimentera, utforska och upplev själv genom att expandera in i denna verklighet själv. Som jag ser det är allt möjligt, frågan är bara hur? och det är det jag får uppleva successivt genom att slänga alla förutfattade meningar om vad som är sant, vad som är möjligt osv. och öppna mig för att allt är det. Ska jag då stanna vid vad andra kan acceptera som en sanning, eller ska jag fortsätta berätta om min resa mot högre medvetenhet om den jag är? Att det blir alltmer flummigt och svårgreppbart har jag full förståelse för. Men jag har ingen avsikt att stanna här, utan vill fortsätta expandera och utforska vad mer som är möjligt bortom vad jag för närvarande känner till.

Vi människor förhåller oss ofta till det vi känner till och har fått lära oss. Vi tänker förmodligen att vi gör fel om vi gör annorlunda än vi blivit lärda. Exempelvis så får man lära sig saker på Reikikurser hur man utövar helande på distans. En del säger att man ska ha namn på personen/personerna i en skål och sända Reiki till den, andra säger att man behöver adresser till personerna osv. Detta är endast exempel hur man kan göra vilket för mig kändes ytterst begränsande och onödigt. Känns det rätt för dig så fortsätt göra så, jag säger inte att det inte fungerar för det gör det. Det är bara att det inte behövs någon adress till en plats här på jorden för att styra den Gudomliga livskraften Reiki från Universum till en gatuadress här. Har Reiki lyckats finna dig som kanaliserar denna energi utan att du har sagt vart du är, så lär Reiki även finna någon annan av samma anledning. Det viktiga är din intention gällande vad som ska ske. Att skapa ett energikoppel till personen så är det hela klart oavsett adress, oavsett om det är på andra sidan jordklotet eller i en annan galax. Det finns inga begränsningar andra än dem vi själva hittar på. Därav är dessa regelverk begränsande om de känns så. Ta till dig informationen från dessa kurser. Det är bra saker man får lära sig. Men begränsa dig inte vid att det endast är detta som man kan göra med Reiki. Reiki är så mycket mer än så och det får inte plats i en manual hur och vad som är möjligt med denna energi. Nu var detta endast ett exempel med Reiki vilket gäller allt vi tror på egentligen, allt vad vi tänker oss är möjligt är en begränsning från det som är bortom det som vi tror är möjligt. Det är detta jag successivt expanderar bortom.

För ca: 10år sedan fick jag nog av denna jordupplevelse. Detta för att jag gått in i illusionen av separation så hårt och inte längre fann någon kompensation i det yttre för det jag saknade inom mig själv. Jag hade sökt i det yttre efter svar som existerade inom mig själv visade sig. Och när jag fann saker inom mig själv började expansionen hända även som människa här på denna jord. Alltmer visade sig vara möjligt. Detta är vad jag successivt längs dessa år har delat med mig av till er. Detta har bl.a. resulterat i min bok Den inre flykten – En resa till dig själv, genom dig själv, med dig själv som är på 200 sidor, min bok Jag ÄR – En ljusarbetares blogg om livet som är på 684 sidor och även i ett större format. Min YouTube-kanal iamthat.me som efter nästa video är uppe i 200 videos. Denna hemsida där jag skriver inlägg, och även min Facebooksida med samma namn.

Varför fortsätta? var även en titel jag fick till mig denna morgon. Ska jag fortsätta dela med mig av min resa som blir allt flummigare? Kommer någon kunna ta till sig och få någon glädje av det jag erbjuder? Jag har fortsatt varit öppen med det jag upplever och vad som visat sig vara möjligt som en människa på denna jord. Jag förstår att detta är en del av mitt ljusarbete här. Men hur länge ska jag fortsätta? När är jag klar? Nya saker visar sig och successivt höjs möjligheterna ännu mer. Nu med galaktiska ursprung, parallella existenser, galaktiskt helande där jag ser apparater i människor. Vad mer är möjligt?

Ibland känns det som om det vore skönt att vara en “vanlig” människa som gillar att kolla på sporten och ta en folköl och inte veta om allt jag fått veta nu. Att hålla allting väldigt enkelt och bara vara i vardagen och inte se apparater m.m. i människor, inte minnas tidigare liv, tidigare ursprung osv. Men det är kanske den tiden vi är inne i, och det var faktiskt det jag bad om för 10år sedan när jag läste en “andlig” bok och fick en aha-upplevelse och frågade mig vad mer finns som jag ännu inte vet om? Jag visste inte magnituden av min fråga men var öppen för att få veta. Det visade sig vara långt bortom vad jag i min vildaste fantasi kunde ha föreställt mig. Jag släppte alla regelverk gällande vad som är möjligt och vad som är sant och fann successivt allt högre sanningar. Jag fann att jag blivit lurad av “livet” här på jorden att uppleva en spegelvänd illusion av separation vilket gör livet väldigt komplicerat att leva. Det finns även ett annat sätt, ett nytt sätt att leva sitt liv mer medvetet ihop med livet. Det kan kännas i en första inblick att det är ett enormt arbete (vilket det är), men när det väl blir det nya normala går det som på automatik och arbetet går nästan som utav sig själv.

Expansionen är ett faktum när du slutar begränsa dig själv vid det regelverk som andra har satt upp gällande vad som är sant för dig och inte, vad som är acceptabel verklighet och inte. Låt inte andra begränsa dig vid deras nivå av medvetenhet, utan låt dig expandera din medvetenhet så som den är ämnad att göra. Du är inte ett offer för andras sanningar även om det kan vara prövande att expandera bortom och finna sig själv som en utomjording på denna planet bland andra som inte längre förstår ens verklighet.

Visst är jag också människan Teppo som gör vanliga jordiska ting även om jag parallellt upplever andra saker. Jag är trots allt här som en människa just nu, även om jag har upplevt så mycket annat (vilket vi alla har). Men jag kan inte backa tillbaka det jag nu har fått uppleva. Det går inte att glömma igen det jag nu minns av det jag tidigare glömt. Alla kanske inte är glada på mig för att jag går min väg, expanderar och kanske inte alltid håller mig till regelverk som någon annan satt upp. Jag gillar kanske inte att begränsa mina möjligheter vid deras perspektiv att se på det eftersom det alltid finns högre bortom deras sanningar. Sanningar som jag har önskat finna längs min evolution av den jag är. Vilket är vad hela livet handlar om som jag ser det. Att minnas vem vi är som vårt högsta jag.

Tack för idag! Hoppas jag inte blev för flummig för er i denna text även om jag känner mig lite flummig med feber och allt 🙂

Teppo

7 reaktioner på “Regelverk

  1. Godmorgon! Hoppas att du mår bättre idag?!! Tack för allt du delar med dig av och vilken skillnad du kan göra och gör i människors liv! Och vilket mod du har! För mig känns det som en saga att läsa om resan i texten, samtidigt som jag tycker det är så fascinerande!! Berättade för min man om mitt “nya ben” igår, förstår att det var väldigt svårt att ta till sig för en person som endast tror på det som syns för blotta ögat. Jag reagerade ju själv lite liknande först. 🙂
    Ha en fin dag! 🙂 <3 /Tove

    1. Tack Tove 💕 Idag känns det bättre. Ingen feber. Ja det känns nästan overkligt med dessa eteriska resor. Samma sak var det med kommunikationen med mitt högre jag till en början. Hittar jag bara på frågade jag mig själv? Men hur kan jag då veta detta? Under två som jag skrev min bok Den inre flykten som förmedlades till mig av mitt högre jag så fick jag parallellt med budskapen uppleva detta i det yttre. Tillslut kunde jag inte förneka det som hände som sant. Det som också har hänt är att jag avidentifierat mig ifrån massa saker. Jag är inte längre min kropp, mina tankar osv. Livet är inte det som händer mig utan jag är livet. Allt mindre grepp har denna jordupplevelse om mig även om jag är här samtidigt. Detta gör att andra ickefysiska upplevelser känns lika verkliga de som denna fysiska jordupplevelse. De må ha en annan form men det är ändå en upplevelse. Jag litar på dem nu och försöker inte vara i vägen för mig själv så mycket längre. Jag inser att det finns mer och att jag hela tiden får veta mer, uppleva mer än jag tidigare varit medveten om. Så det är bara att omfamna detta och hänga med på resan 😊

      Så glad för att det känns bättre med ditt ben nu och har full förståelse om andra är skeptiska. Det viktiga är dock endast vad du känner. Känns det bra för dig så är det din verklighet och ditt ben. Detta är bekräftelse nog att det är verkligt.

      Ha en fin dag du med Tove 💕
      /Teppo

      1. Inspirerande!! Japp, att våga “föreställa sig utanför boxen” och ha tillit till att allt är möjligt då. 🙂 Tack!

        1. Ja och längs dessa resor händer saker man själv inte förställt sig. Det liksom uppenbarar sig när man är där och så blir man snopen. Ahaa det där hade jag inte väntat mig. Då blir det ännu mer äkta än om jag själv skulle kunnat hitta på det själv. Givetvis blir det allra mest äkta när saker från andra platser manifesteras här på jorden. Som t.ex. min galaktiska healing. Den är en faktisk sak jag verkligen har börjat kunna göra och jag har fått så mycket feedback och bekräftelse på det så det inte behövs längre. Jag litar på det jag ser och gör. Vad resultatet i slutänden blir har inte jag makten över när det gäller helandet. Men oftast sker förändringen i stort sett direkt efter dessa arbeten.

  2. Hej Teppo. Vill bara säga att jag är en till som kan “ta till mig” av det du beskriver även om jag inte upplevt det själv. Jag är i mitt uppvaknande och vill säga TACK till dig – jag har läst nästan alla dina inlägg och sett flera av dina You-tubeavsnitt. Du har hjälpt mig att minnas!

    En fråga: Behöver du en persons medgivande för att ta bort apparater? Jag är helt säker på att en nära familjemedlem till mig har en apparat i sin rygg – men det är också en människa som inte kan ta till sig metafysiska förklaringar eller acceptera en sådan hjälp.

    Ha en fin kväll!
    Hjärtliga hälsningar från Sara

    1. Hej Sara och tack 😊🙏💕 Gällande din fråga så är svaret ja. Det skulle kännas som om jag gjorde intrång hos någon om jag gav mig in i någon annans energifält och grejar utan deras medgivande.

      Det är en sak om någon ligger i koma eller någonting på sjukhus och någon ber om hjälp åt dem. Då skulle jag känna efter med deras högre jag först om jag skulle få godkännande att ge helande. Dock skulle det kanske inte handla om galaktiskt helande utan någon reikivariant.

      Ser dock att ”han”? ser väldigt framåtböjd ut.

      Ha en fin kväll du med!
      Teppo

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.