Tack och gott nytt 2021

man with fireworks

Med detta inlägg vill jag börja med att tacka er alla för detta år både för personlig räkning och för mitt företag iamthat.me.

År 2020 har verkligen varit ett transformationens år. Vi har givits många möjlighet att ifrågasätta både vår personliga uppfattning om verkligheten och den kollektiva, för att därigenom ta ställning hur vi står i relation till det som sker.

Om vi har använt den yttre verkligheten som vår läromästare så har den givit oss många gåvor att se på och bearbeta inom oss själva. Ett massivt helande kan då ha tagit plats under detta år. Kanske har vi även nått insikter om att allt inte längre stämmer för oss och illusionen av separation har börjat spricka upp och nya perspektiv av verkligheten har börjat visa sig.

Dessa nya perspektiv av verkligheten kan befria oss ifrån de osynliga bojor som vi trott oss ha att vi är begränsade till endast denna värld och den människa som vi har upplevt oss vara. Om vi har nått dessa perspektiv ser vi vår möjlighet att kunna zooma ut ur denna verklighet och se på den från ett evolutionsperspektiv istället. Från detta multidimensionella perspektiv av verkligheten är det betydligt lättare att stå kvar i sin kraft även när det stormar i den yttre verkligheten. Den yttre verkligheten ses då som en spegelbild, och om den skapar sensationer inom oss ser vi vår gåva i den med saker som behöver ett helande inom oss själva som hjälper oss att växa.

Dessa nya perspektiv av verkligheten kan även ha fångat oss inom en annan illusion av verkligheten här på jorden som inte är multidimensionell. En verklighet som kanske inte upplevs så tillfredsställande när vi börjar se igenom den tidigare illusionen. Vi börjar nu uppfatta de maktstrukturer och mönster som vi tidigare inte har kunnat se. Kanske känner vi oss nu både lurade och arga på världen för att den är som vi nu uppfattar den. Väldigt vanligt är att vi i början blir så fångade av denna verklighet att vi nu vill att hela världen (alla vi känner och inte känner) ska få reda på det vi nu kan se som vi tidigare inte kunnat. Detta kan skapa ytterligare frustration eftersom andra inte verkar kunna se det vi nu kan. Vi stångar frustrerat huvudet i väggen och undrar varför de inte förstår att det faktiskt är så som vi förmedlar. Vi frågar oss: “Varför kan de inte se det?”, det är ju helt självklart och så tydligt. Det är för att de fortfarande befinner sig inom den tidigare illusionen av separation där detta inte existerar.

Det finns även vi som har fångats ännu hårdare inom illusionen av separation (den spegelvända upplevelsen av verkligheten). För oss som befinner oss inom denna verklighet har rädslan tagit över alltmer. Vi är rädda för varandra, vi är rädda för det osynliga hotet, vi är rädda för att dö och gör vad som helst för att undvika slutet där allt blir svart. När vi är rädda vibrerar vi i allt lägre frekvenser. Intuitionen/magkänslan lyssnar vi inte på alls eftersom vi nu måste försvara oss emot hotet som kommer att döda oss. Detta gör att vi inte kan tänka klart utan går i försvarsläge och även till attack när vi (egot) känner oss hotade

Helt inom illusionen av separation uppfattar vi oss inte som multidimensionella varelser bortom tid och rum, utan vi uppfattar istället att livet är det som händer från dagen vi föds tills vi dör. Vi har även identifierat oss så starkt med vår kropp och mängder av andra falska jag så egot styr och ställer med våra liv medan vi tror oss ha kontroll över livet, eller känner oss som offer för det. När den fysiska kroppen dör tror vi oftast ur detta perspektiv att livet är över. Därav all denna rädsla för döden och viljan att leva för evigt. Vi baserar ofta hela vår verklighetsuppfattning på vad vi ser på TV och på annan media och budskapet under år 2020 har varit: VAR RÄDD!!! VAR MYCKET RÄDD!!! Det finns ett osynligt hot som kan döda dig när som helst, var som helst.

Det har som sagt varit ett väldigt intressant och även prövande år helt klart. Upplevelsen utav det har varit olika baserat på vilket perspektiv vi upplever det igenom. Ovan har jag beskrivit några av dem som jag har uppmärksammat under året.

Även för iamthat.me har det varit ett mycket händelserikt år. I slutet av år 2019 publicerade jag min senaste bok Hel[ande] som jag uppfattar har varit mycket uppskattad av dem som har återkopplat till mig. Det glädjer mig verkligen då min intention med boken har varit att ge läsaren perspektiv och verktyg till sin egen upplevelse av livet, för att därigenom kunna vara sin egen mästare och lära sig hur man står i sin kraft och använder livet som en läromästare i sitt eget helande.

Under år 2020 har det skett en stor transformation med iamthat.me (vilket kanske inte har märks så mycket i det yttre). Men jag kände att jag hade identifierat mig med rollen som ägaren av iamthat.me. Dessa identifieringar är falska jag som egot stärker, och egot skymmer kontakten med mitt äkta lägre jag som når högre aspekter av mig. Jag befann mig helt enkelt i fel energi att fortsätta mitt arbete med iamthat.me, och därför stängde jag ner allting (förutom möjligheten att köpa mina böcker).

Jag stängde ner iamthat.me:s webbsida, facebooksida, Youtubesida och slutade erbjuda healingsessioner både till grupp och personliga sessioner. Detta var mycket tungt eftersom det samtidigt blev som ett avsked till alla som följt mig under dessa år. Mitt arbete var nu att vända mig inåt och analysera min identifiering av nästan tio års arbete för att finna rätt perspektiv och energi att kunna fortsätta mitt ljusarbete. Ett tag trodde jag att jag skulle byta namn på företaget och fortsätta där. Men efter min avidentifiering från ägarrollen av iamthat.me erhöll jag vägledning att successivt starta upp igen med samma namn och en ny slogan … and I am not. Detta fick mig att starta upp webbsidan, Facebooksidan, en ny YouTube-sida under mitt egna namn då den med företagsnamnet var låst pga. att jag tidigare hade stängt ner den. Under denna period avpublicerade jag även min bok Jag ÄR – En ljusarbetares blogg om livet. Jag gick igenom innehållet i denna bok och korrigerade vissa saker. De inlägg ur denna bok som jag kände höll rätt energi för mitt fortsatta arbete med iamthat.me flyttade jag tillbaka till webbsidan igen. En innehållsförteckning för alla dessa inlägg finner du här: Jag ÄR (2012-2020). Jag har även successivt börjat med healingsessioner igen. Både personliga healingsessioner och till grupp via Facebook-evenemang varje söndag som jag har möjlighet. Dessa gruppsessioner är gratis med möjligheten att kunna ge en gåva. Så alla är välkomna att ta emot dessa helande energier, vilket sker på distans. En del av dem som tidigare följde iamthat.me har kommit tillbaka, och många nya har hittat hit. Jag är så tacksam för att ni finns. För utan er hade detta arbete varit meningslöst.

Det jag har känt av energin under år 2020 och även sett i både min och andras yttre manifestation av verkligheten är en justering av det som inte riktigt stämmer i våra liv för vår livsväg framåt. Det som inte längre stämmer har behövt lämna för att ge plats åt det nya. Om vi har hållit oss kvar i det gamla som inte längre stämmer har livet kanske hjälpt oss att göra det ändå. Kanske har det uppstått svårigheter eller andra saker i det yttre för att ge oss insikten om vad vi behöver göra för förändring för att det ska stämma för oss inombords. Detta kan vara mycket krävande och prövande att lämna något som man kanske håller kärt för att ge plats till det nya som man inte känner till. Men det är i det ovissa det nya kan visa sig, vilket kan och förmodligen skapar rädslor inom oss. För vi vet vad vi har, men vi vet inte vad vi får uppleva sen. Här krävs det både tillit till livet och den vägledning vi erhåller, och mod att våga ta klivet in i det ovissa som vi inte känner till men känner oss vägledda att gå emot.

År 2020 har som jag ser det varit ett år av transformation både ifrån det som inte längre stämmer för vår fortsatta resa in i 2021, och även en väckarklocka för många utav oss att det finns mer med livet än att föda egots falska behov. Väckarklockan har kanske inte alltid varit så kärleksfull och uppskattad, vilket den oftast inte är när livet vill skaka om oss för att få oss att vakna upp. Men efteråt kommer oftast tacksamheten för den prövande tiden då vi ser vad den hade för gåva inbäddad i sitt kaos. För andra av oss har rädslan tagit sitt grepp och vårt perspektiv har smalnat ytterligare inom illusionen av separation där vi inte längre känner vår egen förmåga eller kraft att åstadkomma förändring. Vi upplever oss som offer för omständigheterna och denna förändring förväntar vi oss då komma från någon yttre frälsare i någon form.

Idag är det sista dagen på år 2020 och jag känner mig ärligt talat lite kluven till denna värld just nu. Vad ska jag göra här? Vad är min uppgift framåt? Det är lite som när jag började min inre resa för cirka tolv år sedan när jag kände en meningslöshet och hopplöshet. Denna meningslöshets- och hopplöshetskänsla var då min väckarklocka till den inre resa som jag har varit på sedan dess. Kanske är detta min väckarklocka till nästa epok i mitt liv? Jag vet inte ännu som sagt. Idag är jag medveten om min multidimensionalitet och min existens på ett helt annat sätt. Så frågan handlar inte om mitt liv här på jorden på samma sätt som då, utan om vad jag ska göra härnäst i denna röriga och kaotiska värld i det yttre.

Jag uppfattar den yttre världen som ett minfält med polariteter just nu. Personliga påhopp om vartannat ser jag ske i den yttre världen på grund av olika åsikter om hur verkligheten är och vad man behöver göra inom den. Människorna har så olika perspektiv att uppleva verkligheten och år 2020 har verkligen skakat om många vilket har gjort att fler har starka åsikter nu. Det verkar vara viktigt att alla måste tycka samma och så bråkar de om det. Rädslan stärker detta beteende också kan jag känna. Det gör mig faktiskt lite ledsen och gör att jag känner denna hopplöshet ibland. Mitt arbete i denna process känner jag är att försöka se alla där de är och göra det med kärlek även om deras fasta och bestämda åsikt får dem att bete sig på vissa sätt emot varandra. Det smärtar att födas in i en ny värld och det är förmodligen den smärtan vi nu ser i den yttre världen.

Trots detta känner jag mig mycket hoppfull inför år 2021. Det känns riktigt bra inombords även om jag inte förstår eller kan se varför. På ett personlig plan kommer jag att flytta till en ny lägenhet och börja vad man skulle kunna kalla för ett nytt liv. Men jag tror inte min känsla beror på denna flytt, utan om vad som kommer ske under år 2021. Det jag känner är en energi, och energi är information (som ännu inte har tagit en form).

När jag smakar på denna energi så får jag en känsla av att mycket av det som skapade en frustration och ilska hos dem som nu vaknat upp ur illusionen av separation blir synligt även för dem som ännu inte har kunnat se detta perspektiv av verkligheten. Att tillsynes “dolda” sanningar blir publicerade offentligt även inom mainstream för dem som enbart förhåller sig till den informationskällan. Samtidigt som detta kan vara skönt för dem som ser och har velat förmedla detta till dem som inte gör det, så känner jag att detta kan bli väldigt omtumlande för dem som ännu inte har sett igenom den illusionen av separation.

Att få se att världen kanske inte är den plats som de trodde att den var och som programmet inom “matrix” har visat dem kan nog få vem som helst omtumlad till en början. Hur dessa sanningar påverkar vet jag inte riktigt. Kanske går de in i ännu mer rädsla och förlorar sig djupare inom illusionen av separation, eller så kanske detta startar en process av ifrågasättande av ens verklighet och ett uppvaknande påbörjas.

Detta är som sagt en energi som jag försöker tolka just nu. Känslan den ger är även att de som sköter programmet inom “matrix” gör allt för att få bibehålla sin position inom denna verklighet. Vad detta kan resultera i är ännu mer rädsla och skrämselpropaganda i ett försök att förhindra människan ifrån att vakna upp och inse sin sanna potential. En potential av att vi inte är offer för omständigheterna, utan har en inre kraft som är så stark att vi själva inte kan tro på det. Att vi inte behöver en yttre frälsare för att stå starka som oss själva som de gudomliga varelser vi alla är. Att inse att allt som vi har sökt efter i eoner av år har befunnit sig inom oss själva. Vi har endast glömt bort att söka där.

Som det känns av energin från 2021 är att en ytterligare splittring kommer ske inom mänskligheten. Där den ena grupperingen kommer gå ännu djupare inom illusionen av separation och den fasta och bestämda fysiska spegelvända verkligheten. Det som en del kallar för 3D världen. Och den andra grupperingen börjar istället stiga i sin frekvens och se högre perspektiv av verkligheten och vem de själva är. Det som en del kallar för 5D världen. Kanske är det detta som en del har nämnt gällande att jorden kommer delas i två delar. Jag har själv upplevt denna splittring på ett personligt plan längs min inre resa, och ni som läser detta inlägg befinner er förmodligen där också. Där er verklighet inte stämmer med de andras verklighet som baserar den enbart på mainstream information.

Med alla dessa ord känner jag mig ändå hoppfull inför år 2021 (trots viss inlägg av hopplöshet). Jag tror det kan bli ett mycket intressant år med mycket transformation. Vad vi gör med denna transformation är upp till oss själva och det helande arbete vi gör. Som jag skrev i början av detta inlägg så har jag publicerat min nya bok med intentionen att hjälpa mina medmänniskor att skingra illusionen av separation och även ge verktyg för att kunna interagera med verkligheten på ett sätt som höjer medvetenheten om vem vi är, vilket är vad helandet handlar om. Mer information om min bok finner du här: hel[ande] och den finns att köpa i min WebShop och även i Internetbokhandeln både som mjukband och e-bok.

Jag önskar dig ett riktigt gott nytt 2021 och all kärlek till dig och din livsväg!
Med kärlek!
Teppo

Kommentera

%d bloggare gillar detta: