Tona in dig på det

Under ca 10 år har jag befunnit mig på en väldigt intensiv inre resa. Jag har gått “all in” på detta eftersom jag upplevde livet tämligen meningslöst vid min vändpunkt inåt. Jag frågade då livet: Varför är jag här om det känns så meningslöst? Det måste finnas någon mening, för varför är jag då annars här? Denna meningslöshet fick mig att börja ställa de existentiella frågorna som annars verkar vara så ointressanta. Det som är mer intressant är vad ska vi laga för mat idag? Ännu en dag på jobbet! Löning yeey! Nu kan jag köpa den senaste prylen osv. Måndag till Söndag, Månad efter Måndad, År efter År går vi i vårt ekorrhjul av görande och reflekterar överhuvudtaget inte över varför vi existerar eller vad vi överhuvudtaget gör här eller vem vi verkligen är. Är inte det lite konstigt?

Kanske tror vi oss redan veta detta och då handlar livet om att födas, växa upp, plugga för att kunna jobba i vuxenlivet, vad ska jag jobba med? vad ska jag bli? Hitta ett jobb och kämpa för karriären, familj, barn, husvagn, hund eller katt osv. och så springer vi vidare i ekorrhjulet av vad vi tror är meningen med livet och tänker att så här är det tills dagen vi dör och då blir allt svart, eller så tror vi på någonting annat. Givetvis är en del av livet detta eftersom dessa saker skapar upplevelser åt oss, men vi reflekterar oftast inte så mycket om vem vi är eftersom vi redan anser oss veta det.

Är du dum eller? Det klart jag vet vem jag är!! Vem är du då? Jag är “Johan” och klappar mig på kroppen. Jag är 29 år gammal. Jag tycker om att surfa och om tuffa sportbilar. När jag blir rik så ska jag bo i USA i ett flådigt hus. Vart är detta du? “Johan” är ditt namn som du kan byta när som helst. 29år är din ålder och nästa år är det 30. Det där med surfa och tuffa sportbilar är något du gillar inte den du är. Att bli rik och bo i USA är någonting du önskar ha och en plats du vill bo, det har ingenting med den du är att göra. Så vem är du egentligen? Svara mig!! Nej just det, det går ju inte att berätta med ord utan endast känna inom sig.

Ingenting som du försöker berätta för någon annan (eller dig själv) om den du är är du. Så nu vet du vem du inte är, men vem är du verkligen? Vad gör du här? Varför är det så himla ointressant att veta om varför du överhuvudtaget existerar? Jo för att du är så fångad inom illusionen av separation och dina falska jag som förhåller sig med egot vilket ger dig en spegelvänd upplevelse av verkligheten. Du ser utåt till spegelbilden och tror det är någon annan. Varför ska jag se inåt? mina ögon ser ju utåt. Vi tror oss ha begär efter saker och efter kärlek m.m. och vi söker det utom oss eftersom det är dit våra ögon tittar. När jag har den där saken är jag lycklig, och när löningen kommer kan jag köpa den, när jag träffar min partner kommer jag vara hel osv. Alltid någonting i det yttre som ska uppfylla tomheten och saknaden i det inre. Vi söker efter kompensation för vår avsaknad av den vi i själva verket är men tror inom illusionen av separationen att det är någonting utom oss själva i spegelbilden om oss själva. Vilken illusion detta är! Det är så häftigt egentligen hur vi kan fångas så hårt in i denna upplevelse och se på den helt spegelvänt.

Varför berättar jag nu allt detta som inte har ett dugg med titeln till inlägget att göra? Jo för att jag under min inre resa har använt livet som min läromästare. När jag skriver att jag vände mig inåt betyder det att min observation av mig själv är vänd inåt. Jag ser fortfarande även utåt men ser någonting annat än tidigare. En reflektion om vem jag är inom mig själv. Denna reflektion kan visa sig genom en annan person, genom någonting som händer osv. Ja allt som går att uppleva i det yttre reflekterar vem du är medveten om att du är i det inre. Observera att det är den du är medveten om att du är i det inre du känner inom dig. Det du upplever vara utom dig själv tolkar du genom dina nuvarande sanningar om vem du är vilket i sin tur skapar en känsla inom dig. Känns känslan olustig är det en omedveten del av dig. Känns den transparent eller som en kärlekskänsla har ingen kontrast mellan den du verkligen är och tror dig vara skapats vilket innebär att det är en medveten del om den du är. Detta kan du använda dig utav för att nå en högre medvetenhet om den du är. Men ser du endast utåt och det inre är ett slags bihang som inte är sammankopplat med detta händer inte så mycket mer än: Det är de som är dumma, det är deras fel osv. Spegelbilden är någon annan, inte den du är inom dig själv.

Steg för steg har livet visat mig vem jag inte är men trott mig vara, vilket är mina falska jag som förhållit sig med egot och samtidigt skärmat av mitt sanna lägre jag. Detta har jag avidentifierat mig ifrån. Har det varit en roll t.ex. kan jag ha fortsatt agera den men inte trott mig vara den vilket gör all skillnad. Steg för steg har jag ändrat mina sanningar till andra som jag har känt i mitt hjärta är sanna för mig. Steg för steg har jag förlåtit allt jag burit på som jag funnit för att släppa mig själv alltmer fri. Steg för steg under alla dessa år har jag erhållit en högre medvetenhet om vem jag är genom detta arbete och även om livet här på jorden och bortom. Steg för steg har jag samtidigt delat med mig av detta med er genom mina böcker, hemsidan, facebook, YouTube osv.

Jag skriver inte om mina upplevelser för att ni ska tänka åh vad han kan, eller åh vad duktig han är, eller så kanske man tänker “vem tror han att han är när han skriver så?” Vad det handlar om för mig är att fortsätta min inre resa mot en allt högre medvetenhet och successivt erfara vad som är möjligt på denna plats som en människa här på jorden. Jag delar med mig för att visa med mig själv som exempel att det är möjligt. Kan jag transformera livet så som jag har gjort kan även du det. Jag har gjort och gör hela tiden jobbet med mig själv. Jag låter mig vägledas av mitt inre (högre jag) och steg för steg blir jag vägledd till nya saker jag tidigare inte trodde var möjliga. Detta delar jag med mig av till er för att även ni ska kunna göra samma som mig om ni önskar. Det finns garanterat de som har kommit mycket längre än mig på denna resa. Jag skulle kunna strunta i att dela med mig för andra har ju redan gjort det. Men jag känner mig vägledd att göra detta och då gör jag det på samma sätt som allt annat jag gör längs min inre resa. Det som är så intressant längs denna inre resa är att verkligheten expanderar hela tiden, och likaså gör jag det eftersom jag inkluderar mer in i upplevelsen om vem är jag. Alltmer blir möjligt vilket är bortom vad jag tidigare trodde var möjligt. Hade jag då för dessa år sedan redan ansett mig veta allting och ansett att livet verkligen är meningslöst så hade givetvis detta fortfarande varit min sanning. Men jag trodde inte på den sanningen för varför är jag då annars här?

Under alla dessa år har jag delat med mig av min nuvarande sanning och successivt expanderar den och kan även skapa en rädsla. Ska jag verkligen dela med mig av denna sanning? Folk kommer ju tro att jag tappat fotfästet totalt och kommer inte ta mig seriöst i fortsättningen. Nu skriver jag om drakar, entiteter, energivampyrer, utomjordingar, apparater, parallella verkligheter, galaktiska ursprung m.m. haha 😀 Ja något fel måste det väl ändå vara på honom!!! 😀 Nu börjar jag närma mig det jag egentligen skulle skriva om 😉 vilket var tona in dig.

Längs min inre resa har nya möjligheter visat sig när jag har släppt mina förutfattade meningar om vad som är möjligt och även vad jag själv är kapabel att göra. När jag släpper allt detta och litar på att det jag känner inombords är sant, det jag upplever inbords är sant även om det verkar jättekonstigt så stärks någonting inombords. Intuitionen stärks, förmågan att lita på mina inre sinnen stärks m.m. Vi människor går ofta på gym för att bli starka i musklerna. Vi tränar inte dessa inre muskler lika ofta. Men det har jag gjort, och borde börja på gym 😉 Steg för steg har mina inre sinnen stärkts vilket påverkar det jag kan se, känna, göra osv. i den inre världen (som inkluderar den yttre verkligheten men inifrån). Mitt Galaktiska helande till exempel handlar om intoning, intention, intuition och verkligen tro på det jag ser och på det jag känner jag ska göra (även om jag aldrig har gjort det innan) och att jag är så stark och modig nog att jag kan göra det. Släpper jag någonting av detta är det inte längre möjligt. Jag måste ha alla dessa aspekter för att kunna göra det jag gör i det Galaktiska helandet. Är du nyfiken på detta har jag skrivit om det här: https://www.iamthat.me/galaktisk-healing/

Vi kan använda det Galaktiska helandet som exempel för intoning också för där gör jag det vid varje session. Att tona in på någonting handlar om att förflytta ditt medvetande och din observatör någon annanstans. Det spelar ingen roll vad du tonar in dig på så kan du förflytta ditt medvetande och din observatör dit. Det spelar ingen roll vart det är för du kan ta dig dit i alla fall. Det kan vara en persons barndom, tidigare liv, en cell eller en molekyl i en fysisk kropp, en planet i en annan galax, en signal från en spårsändare som tar mig till ett skepp med utomjordingar, det kan vara ett vägval jag står inför och visualisera de olika alternativen och samtidigt känna vilken som är den rätta för dig, hur en annan person känner sig, vilka rädslor en person har och när de har fått dem osv. Det existerar inget hemligt och ingenting är privat eftersom vi alla är ett. Jag har spelat in en YouTube-video även om detta som du finner här: https://youtu.be/0ZHghEdxr6g Jag kallade den för Ingenting är privat. Men ändå anser jag att den personliga integriteten är viktig att respektera här på jorden. Jag går inte och tonar in mig på vem som helst för att se vad de bär för bagage osv. Jag gör det under mina Galaktiska helanden för att mina klienter har bett mig att göra det.

Men det är inte endast vid de Galaktiska helandena som denna intoning sker. Vi människor upplever saker och vi fokuserar på någonting, och ibland så frågar vi oss inombords varför är det så? I min tidigare version av mig för 10år sedan hade detta stannat som en tanke i mitt huvud, nu får jag ofta svar och även ser hur det är så. Min fråga om varför det är så sätter igång min intoning vilket kanske får mig till personens tidigare liv där de hade det jobbigt, till personens barndom där något annat har hänt osv. Allt beroende på frågan jag ställer. Detta är inget unikt för mig egentligen. Jag är inget medium eller något annat sådant. Jag har vänt mig inåt för att söka efter högre svar om vem jag är och så visar sig saker om livet på köpet och att jag är så mycket mer än jag någonsin kunnat föreställa mig inom illusionen av separation. För visst har jag upplevt även denna och varit ända in i kaklet haha 😀 Dessa förmågor ligger latenta inom oss alla och väntar på att vakna upp igen för att visa oss en mer expanderad verklighet.

Som jag har fått till mig av mina guider, högre jag osv. är att det var meningen att jag skulle in i illusionen av separation fullt ut och sedan vända mig inåt för att skingra denna illusion, och successivt dela med mig av hur jag har gjort för att hjälpa er längs er resa i livet med mig själv som exempel. I hela mitt liv har jag varit öppen av mig även om andra har bett mig att stänga mig. Jag har inte gjort det för det har känts så fel, och nu förstår jag varför. Hade jag lärt mig att leva stängd hade jag aldrig skrivit dessa böcker jag skrivit, jag hade inte startat min YouTube-kanal vilket utsatte mig ytterligare på ett sätt, jag hade inte gått ut med saker som andra kan tycka gör mig konstig. Men här är jag nu och pratar och skriver om apparater m.m. i kroppar, utomjordingar, änglar, uppstigna mästare och så mycket mer. Som värsta galningen haha 😀 Och jag är fortfarande jordad ner i marken och upplever ett vanligt fysiskt liv samtidigt. Dessa verkligheter är inte längre separerade i min upplevelse utan hänger samman. Visst måste jag spela roller för att fungera med andra som befinner sig helt i 3D osv. Men det får jag acceptera när jag har gjort detta arbete med mig själv. Det blir som att uppleva flera världar samtidigt där jag i den ena världen måste agera roller, och i den andra kan jag vara “mig själv” så långt som jag är medveten om vem jag är (vilket successivt expanderar).

Det blev ganska mycket text om annat än intoning så det handlade nog mer om att mer är möjligt om du bara gör jobbet med dig själv.

Jag önskar dig en underbar dag! Själv ska jag iväg på lite konferens med jobbet och behöver kliva av bussen strax.

Ha det bäst!

/Teppo

2 reaktioner på “Tona in dig på det

  1. Jag gör 15 minuter intoning med min andlige ledare varje morgon. Jag har sedan december månad dokumenterat alla toningar. Varför vet jag inte utan jag känner bara att jag vill det. Andlige ledaren och jag reflekterar över intoningen tillsammans i dessa dokumentationer. Det är väldigt intressant att ha för att se tillbaka på då intoningen är som livet själv ett lärande. Dokumentation är ett redskap i lärandet. Kram Teppo! Gör en fin dag! Hälsar Helle

    1. Härligt Helle ? Det är så klokt att skriva ner. Jag fick tipset att skriva dagbok ganska tidigt längs min inre resa. Men jag hann aldrig eller tog mig inte tiden eftersom det hela tiden hände något nytt. Idag hade det varit jättekul att se tillbaka hur jag upplevde det då. Det är så lätt att glömma hur det en gång var när man upplever en ny verklighet som är det nya normala.

      Kram Teppo

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.