Vår inre komfortzon

Under ett par dagar har jag gått med en känsla att jag ska spela in en ny YouTube-video, men jag har inte haft tillfälle att göra detta pga. att jag haft inbokade healingsessioner på kvällarna. Denna morgon på bussen till jobbet gjorde jag lite arbete inom mig själv för att transformera vissa saker som manifesterats i det yttre för mig att uppleva och se inom mig. Detta inre arbete fick min titel och perspektiv till denna YouTube-video att förändra sig en del. Även om det handlar om liknande saker fick den ytterligare en dimension till upplevelsen. Istället för att spela in YouTube-videon sitter jag nu och skriver till dig om den och ev. kompletterar jag den senare med en inspelning på YouTube också om känslan kvarstår efter jag skrivit av mig detta.

När man tänker på komfortzoner tänker man oftast på någonting i det yttre som är bortom sin komfortzon. Detta kan vara att ställa sig på en scen och prata offentligt för andra människor, eller kanske gå fram och prata med den intressanta fina personen som verkar så trevlig. Det kan vara precis vad som helst som vi ännu inte har expanderat till. Dvs. de områden där vi ännu inte har bemött våra rädslor som skapas inom oss av att göra detta någonting i det yttre.

Det man kanske inte tänker på är de komfortzoner vi har i vårt inre. Detta eftersom vi ofta upplever en illusion av separation vilket innebär att vi förhåller oss till den yttre upplevelsen och inte kan se den inre. Vi upplever så att säga världen spegelvänt eftersom den yttre världen inte reflekterar vår inre värld. Illusionen av separation är vår upplevelse av att vi är separerade från vår inre värld även om vi egentligen inte är det. Vi tror det endast baserat på våra nuvarande sanningar (som går att förändra). Det är bland annat detta som mina böcker handlar om och även min YouTube-kanal. Att skingra illusionen av separation för att därigenom nå vårt sanna jag vilket får den yttre och den inre världen att hänga samman. Detta får våra upplevelser i det yttre att visa oss saker inom oss själva som vi ännu inte är medvetna om. Dvs. den yttre världen visar oss saker som existerar bortom vår inre komfortzon. Saker som vi har förträngt och inte vill se eller känna för att de känns så skrämmande. Vi har alltså vår komfortzon i det yttre där vi känner oss trygga, och vi har även vår komfortzon i vårt inre där vi också känner oss trygga.

Vad händer om vi går bortom vår komfortzon?

Till en början känns det otäckt eftersom det både är skrämmande och främmande. Men så snart vi börjar bekanta oss med detta så ändrar det successivt sin form. Det som vi tidigare höll oss borta ifrån visar sig vara obekanta delar av oss själva som manifesterats i vår yttre och vår inre värld. Det skrämmande var att vi inte varit medvetna om detta, och när vi väl blir medvetna om det så expanderar vi och inkluderar mer av den vi är. Vi expanderar i det yttre och kan göra mer saker, fler möjligheter öppnar sig och vi är inte längre rädda för det okända som vi är.

När vi väl skingrar illusionen av separation och även ser inåt kan vi se att vi har vår komfortzon även där. Vi inser att det finns områden inom oss själva som känns olustiga som vi inte vill besöka. Kanske lägger vi locket på och vägrar att bemöta vår rädsla för det okända. Ofta har vi även satt etiketter på dessa områden eftersom de skapar känslor som vi tolkar som dåliga, ledsamma, traumatiska osv. De har fått sin egen identitet och är som ett monster inom oss själva som vi inte vill se. Vi kanske blundar för det och fokuserar på någonting annat i det yttre som distraherar oss ifrån känslan av detta ”monster” vi bär inom oss. Detta kan skapa beroenden av olika slag som minskar den inre känslan. Men vi kan inte gömma oss för detta monster i all evighet, utan någon gång måste vi bemöta våra inre ”monster” eller rättare sagt expandera vår komfortzon även i vårt inre.

Livet har sitt sätt att visa oss det vi inte kan eller vill se inom oss själva genom att manifestera upplevelser åt oss i det yttre som skapar samma känsla av detta ”monster” inom oss själva som vi inte velat se. Vi tänker kanske varför ska detta alltid hända mig? Det händer för att vi inte ser det vi behöver se inom oss. Livet ger oss budskap om vem vi är inom oss genom den yttre världen. Är vi inte medvetna om den delen inom oss själva så befinner sig detta bortom vår inre komfortzon. Vi har då två val. Antingen går vi inåt och bemöter vår rädsla för det ännu okända, eller så blundar vi för det och tänker oss att det ska försvinna av sig självt. För kännedom så kommer det aldrig försvinna av sig självt. Livet kommer även fortsättningsvis manifestera yttre upplevelser till dig för att få dig att expandera din medvetenhet om den du är vilket är denna rädsla för det okända inom dig själv bortom din inre komfortzon.

När vi väl börjar se inåt till det som den yttre upplevelsens budskap hänvisar till kan vi känna och även se vart i kroppen detta befinner sig. Den vi är består av energi och detta gäller både de delar som vi är medvetna om och de som vi ännu inte är medvetna om. Ofta har vi som sagt satt etiketter på det som vi ännu inte är medvetna om eftersom de har visat sig till oss genom en yttre manifestation. Men egentligen är den yttre manifestationen endast där för att visa oss vem vi är inom oss själva. Detta har egentligen inte med själva manifestationen att göra. Den var endast där för att visa oss att detta är den vi är som vi ännu inte har sett. Livet säger: Se hur vacker du är! Snälla se på dig själv och bekanta dig med dig själv! Älska dig själv för den du verkligen är!

Det som skrämmer oss inom oss själva som vi har givit etiketter som dåligt eller farligt är i själva verket delar av oss själva som vi ännu inte har sett. Det befinner sig helt enkelt bortom vår inre komfortzon. Sättet att bli bekanta sig med saker som vi ännu inte känner till är att bemöta det. Precis som i det yttre behöver vi bemöta rädslan för det ännu okända inom oss genom att gå in i det och bortom det.

I början av denna text skrev jag om min bussresa hur jag arbetade med mig själv. Nu ska jag beskriva hur jag gjorde detta arbete för att bemöta min inre känsla som var bortom min komfortzon. Hur man gör detta arbete med att bekanta sig med sig själv är så olika. Känner du att du önskar göra på ett annat sätt som känns bra för dig, gör så. Detta var mitt sätt denna morgon, och ibland gör jag annorlunda.

Jag började genom att tänka på det som var utmanande i min yttre manifestation. Efter jag gjort detta kände jag efter inombords. Vart i min kropp känns det annorlunda när jag tänker på den yttre manifestationen? När jag väl lokaliserat platsen i min kropp kände jag efter hur känns denna känsla? Känns den bekant? Har jag upplevt denna tidigare?

I mitt fall var det flertalet tillfällen under mitt nuvarande liv som hade skapat exakt samma känsla inom mig. Dvs. livet hade vid flertalet tillfällen försökt visa mig vem jag är inom mig själv som jag ännu inte varit medveten utav. Eftersom jag inte tagit emot budskapet behöver livet manifestera nya upplevelser till mig i det yttre. Detta sker om och om igen för mig att få se vem jag är inom mig själv bortom min inre komfortzon.

Sedan aktiverade jag Holy Fire-energin från Holy Fire Reiki. Detta är inte ett måste men har jag verktyg att ta hjälp av så gör jag det om jag känner intuitivt att detta kan vara till en hjälp. Jag såg en ljusvarelse ta min hand inom mig själv. Det var som att jag såg en liten version av mig själv tillsammans med ljusvarelsen inom min nuvarande kropp. Denna ljusvarelse ledde mig rakt in i energin som var bortom min inre komfortzon. Energin kändes kall och tom och var lite blåaktig i sin färg. När jag väl gått in i denna energi kändes den som en diffus tomhet och dimma. Ljusvarelsen lämnade mig därinne inom mig och energin omslöt hela mig. Jag var fullt medveten om att jag behövde acceptera hur jag kände mig när jag var där inne i energin, och jag fick en känsla att jag behöver älska den också. Jag behövde bekanta mig med detta område inom mig som kändes så kallt och tomt och ledsamt. Jag insåg då att min känsla av denna energi var så enbart för att den varit så ensam under en lång tid, men nu var jag här och såg vem jag var som jag tidigare inte hade sett.

Plötsligt ändrades perspektivet att jag inte längre var den lilla version av mig inne i energin till att inkludera hela min fysiska kropp. Från detta perspektiv gav jag kärlek till denna ensamma och ledsamma energi inom mig själv och såg hur mitt hjärta öppnade sig och sög in denna energi in i hjärtat. Mitt hjärta omfamnade den ledsamma ensamma känslan och ville inte släppa taget om den. Det var som att omfamna ett kärleksfullt litet barn som inte förstår hur älskad den egentligen är. Efter att ha gjort detta ett tag kände jag att det började bli dags att släppa taget om denna energi för att fler ska kunna använda sig utav den för att nå en högre medvetenhet om sig själva. Men hjärtat ville inte släppa taget och fortsatte älska detta ledsna ”barn”. Tillslut öppnade sig hjärtat som en blomma öppnar sig för solens strålar och ut kom denna nu sprudlande energi som kändes sprallig och glad för att få flyga vidare till andra uppdrag. Den var nu klar med mig och kände sig nöjd att budskapet den förmedlat hade mottagits (åtminstone för denna gång i detta lager av sanning).

Jag tänkte sedan: Vad bra jag mår med mig själv!
Sen uppstod tanken: Vem är ”jag” som mår bra, och vem är ”mig själv”?

Det jag insåg vilket blev en påminnelse till mig var att ”jag” var mitt sanna jag, och ”mig själv” var den jag upplevde mig vara här på jorden. Det vill säga den formade upplevelsen av att vara ett ”jag” är vår upplevelse av att vara människa här på jorden. En människa som ännu inte är fullständigt medveten om vem man är. En människa med en komfortzon som känns bekväm men som är så mycket mer än denna komfortzon vilket är vad livet visar till oss både i den yttre och den inre världen.

Jag” mådde bra med ”mig själv” för att jag nu bekantat mig med mer av den ”jag” är som ”mig själv” vilket nu var en del som nu är inkluderad i min inre komfortzon. Jag har nu expanderat i min upplevelse att vara ”mig själv”.

Detta var min bussresa till jobbet denna morgon.

Min tidigare känsla för denna YouTube-video var om vår spegelvända värld. Hur vår avsaknad av någonting, eller behov av någonting i det yttre egentligen är en avsaknad eller ett behov av den vi är inom oss själva. Kanske detta är ännu en video? Jag får smaka på den lite.

Jag skrev i min bok Den inre flykten:
”De tillfällen du önskar vara någon annan, är de tillfällen du önskar vara den du är.”

Vad detta betyder är att vi inte är helt nöjda med ”oss själva”(den vi upplever oss vara) så vi önskar vara vårt sanna ”jag”(vilket går bortom denna jordupplevelse) men vi tror att detta ”jag” är någon annan som vi önskar vara.

När vi inte är nöjda med oss själva är de tillfällen vi inte kan se vem vi verkligen är!

All kärlek till dig!
Teppo

2 reaktioner på “Vår inre komfortzon

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.